Hur ser undervisningen ut på en särskola i Andrapradesh?

ByElisabet Lanz

Hur ser undervisningen ut på en särskola i Andrapradesh?

Barnen på Rajiv Gandhi Memorial school for the Physically Challenged har alla ett handikapp. Margareta Edeland, före detta språklärare i spanska och franska och hennes dotter Kristina Edeland, rektor i grundskola och grundsärskola i Härryda, har under en vecka besökt skolan i Andrapradesh och från dem har vi fått följande rapport:

Sedan ett år tillbaka betalar New Hope lönerna för en lärare i det lokala språket telugu och en lärare i hindi sedan ett år tillbaka.  Vi hälsade på i klassrummet där lärare Keku undervisade elever i tionde årskursen i telegu. Vi hälsade också på årskurs 10 under en hindilektion där läraren heter Malaki undervisade. Båda har gedigen utbildning i telegu respektive hindi.

I intervjun med eleverna är de mycket nöjda med undervisningen. Lektionen i telugu handlade om indisk konst. Lektionen i hindi om hur viktigt vatten är för vår överlevnad. Eleverna säger att de vill lära sig mer om indisk kultur, historia och författare. När vi frågade vad de önskar sig mest av allt är det ett bibliotek med böcker på telegu.

Malaki, läraren i hindi,  pratade hindi och förklarade på telegu. Eleverna har utvecklats både skriftligt och att läsa hindi säger hon. I intervjun med lärarna säger de att de tror att 9 av 10 av eleverna kommer att  klara inträdesprovet för att komma in på college.

Lärarna trivs bra med sina arbeten. Läraren i telegu, Keku,  har själv ett litet handikapp och han tror därför att han förstår eleverna väl. De ser båda att eleverna har utvecklats under det här året, både skriftligt och muntligt. I undervisningen planerar Keku att bjuda in författare från området för att prata om sina böcker och låta eleverna debattera det skrivna. Han planerar också debatter om olika områden, att låta eleverna skriva uppsatser, lära mer om poesi, konst, sociala och etiska frågor. Det finns inte lärarhandledning i språk, utan lärarna läser in sig i ämnet de ska undervisa om och skapar lektioner efter eget huvud.

Keku berättade att 800 000 människor har telegu som modersmål och att 8 dagstidningar ges ut på detta för oss okända språk. Han önskar sig också ett bibliotek med böcker och flera exemplar av tidningar.

Malaki menar att eleverna har lätt för att lära, och att de skulle kunna utvecklas mer i hindi om de får mer undervisning och hon skulle gärna undervisa mer. Hindi är ju det officiella och största språket i Indien, och alltså otroligt viktigt för de här barnen.

Vårt intryck är att båda lärarna är duktiga lärare, att de är välplanerade och engagerade i undervisningen och eleverna. Eleverna är väldigt positiva till skolan och till undervisningen.

Vi ser mycket god undervisning, intresserade elever och lärare, om än i svenska ögon mycket konservativ och nationalistisk undervisning, vilket är normalt i Indien. Båda lärarna önskar sig högre lön, vilket vi instämmer i då vi förstår att andra lärare har mycket högre lön.

Vi ämnar hjälpa till att skapa början på ett bibliotek under och efter vårt besök på Rajiv Gandhi hemmet.

Hälsningar,

Margareta Edeland, före detta språklärare i spanska och franska.

Kristina Edeland, rektor i grundskola och grundsärskola årskurs 4-9 (lärarutbildad i engelska och idrott).

About the author

Elisabet Lanz administrator